Tag Archives: Klinisk forskning

TANGO2 sprids nationellt

Forskningsstudien TANGO2 som startade i Stockholm 2015 utökas nu till att omfatta hela landet. Studien utförs i nära samarbete med SOS-alarm.

Erfarenheter från introduktionen i Stockholm har gett insikter som vi använt för att förbättra logistiken kring studien. För att nå tillräckligt antal deltagare utökas studien nu planenligt till hela Sverige. Den ökade storleken på studien gör att vi snabbare kan få svar på frågan som forskningen avser att svara på. Första resultaten från studien kan komma att publiceras om ungefär ett år.

// Gabriel Riva, doktorand, projektledare för TANGO2.

SMS livräddare sprids vidare i landet och internationellt

Sedan hösten 2016 är SMS livräddare utvidgat till Västra Götalandsregionen som numera också ingår i den vetenskapliga utvärderingen som inleddes i Stockholms län 2015.

Under våren 2017 kommer konceptet implementeras i Danmark där det ska användas inom ramen för en vetenskaplig utvärdering, initialt i Region Hovedstaden/Köpenhamn.

Hjärtstoppscentrum har förhoppningen att kunna slå samman data från dessa två studier och kanske kunna påvisa överlevnadsvinster då frivilliga larmas och uppmanas att hämta hjärtstartare.

Systemet är redo att spridas till övriga regioner i Sverige men i nuläget inte inom ramen för pågående forskning.

Läs mer här om projektet

Se film om SMS livräddning här

 

TANGO2 studien upphör inom räddningstjänst och polis

Tango2-Centrum-för-hjärtstoppsforskning1

Studieledningen för TANGO2 studien har efter en lång s k run-in period beslutat att räddningstjänst och polis inte längre ska få besked via RAPS kanal om vilken typ av HLR som ska ges till person som drabbats av hjärtstopp. Nu återgår polis och räddningstjänst till sedvanlig HLR, dvs 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar vid återupplivning.

De som i stället kommer att få besked om vilken typ av HLR som ska ges är bystanders, dvs. lekmän som ringer in hjärtstoppslarm till SOS-Alarm. Studien fortsätter och kommer att expandera till fler regioner i Sverige och studieledningen vill passa på att tacka alla poliser och räddningstjänstpersonal som har deltagit och hjälpt till med att rädda liv, era insatser är ovärderliga! För mer information, se länken nedan.

tango2-upphor-inom-salsa

Forskningsmedel till Centrum för Hjärtstoppsforskning

cropped-2_logo.png

Docent Jacob Hollenberg VO Kardiologi Södersjukhuset och forskningsledare för Centrum för Hjärtstoppsforskning KI,  har tilldelats landstingets ALF medel inom medicin om 1 miljon kronor per år under tre år. Projektet heter “Hjärtstopp utanför sjukhus – fler liv kan räddas! Åtta prospektiva interventionsstudier som genom att täcka in hela vårdkedjan syftar till att öka överlevnaden vid detta stora folkhälsoproblem.”
Läs mer här om de olika projekten

Specialistläkare Per Nordberg Med. dr, VO Kardiologi Södersjukhuset, har tilldelats 1 miljon kronor från Hjärt-Lungfonden för det prehospitala kylprojektet Princess, där hjärtstoppspatienter kyls tidigt av ambulanspersonal efter att cirkulationen har återkommit. Läs mer om Princessprojektet under fliken “Forskning”.

 

Lyckat vetenskapligt försök med drönare i Älmstatrakten

uas

Tillsammans med räddningstjänsten i Älmsta, Norrtälje kommun och ingenjörer från Flygfilm i Trollhättan har forskaren Andreas Claesson utfört försök med drönare som levererar hjärtstartare till historiska hjärtstopp. Med det avses platser där hjärtstopp tidigare har inträffat och där ambulansens kända responstid jämförs med hur lång tid det tar för drönaren att avverka samma sträcka. Efter fler försök och ytterligare utveckling av drönaren kan den vara i aktivt bruk inom några år tror Andreas.

Läs mer här om försöket

Läs ny artikel om drönare och hjärtstopp här

SLL satsar på innovationer – drönare med hjärtstartare i glesbygd

dronare-med-hjartstartare2

På Stockholms läns landstings innovationsdag den 4 oktober presenterades ett 60-tal projekt som alla har beviljats pengar från innovationsfonden. Centrum för Hjärtstoppsforskning presenterade sitt forskningsprojekt “Drill2” (DRones euipped with defibrillators to save lives In Stockholm Läns Landsting) med att utveckla en drönare, UAS (Unmanned Aerial Vehicle) som ska leverera hjärtstartare till svårtillgängliga platser i skärgården. Nya försök startar nu i oktober i norra länsdelen.

SVT Nyheter Stockholm

Drönare kan rädda liv på badplatser

Bada

Se intervju i TV4 nyheterna med forskaren Andreas Claesson på Hjärtstoppscentrum om hur drönare kan användas för att rädda liv vid drunkningstillbud. Drönaren kan via kamera sända bilder till livräddare på stranden för att exakt lokalisera drunkningsoffret snabbare än när den gängse metoden skallgångskedja används. Försök har utförts på Tylösand sommaren 2016 i samarbete med lokala livräddare och resultaten har varit goda. En utplacerad docka i vattnet som markerade den drunknade kunde återfinnas snabbt.

TV4 Nyheterna

SMS livräddare uppmärksammade i media

hi9zexqtvsnpwkderszi

SMS livräddarappen och Hjärtstoppscentrums forskning om att öka andelen bystander-HLR och överlevnaden vid hjärtstopp har uppmärksammats i media den senaste tiden. Lyssna på hur
Lotta Bromé intervjuar en aktiv SMS livräddare i Sveriges Radio P4 och läs vad Mattias Ringh
berättar om expansionen av projektet till andra län i Sverige än Stockholm. Läs mer och lyssna
på olika inslag under fliken “Press” i rullisten ovan.

 

Ny artikel om larmcentralens roll för att hänvisa vittnen till hjärtstartare vid misstänkta hjärtstopp

p2
Centrum för Hjärtstoppsforskning och doktoranden på KI, David Fredman, har publicerat en artikel i Resuscitations julinummer 2016 om den första länken i kedjan som räddar liv “Expanding the first link in the chain of survival – Experiences from dispatcher refferal of caller to AED locations”.

Man har undersökt hur ofta en larmoperatör hänvisar inringaren (vittnet) till ett hjärtstopp att hämta närmaste hjärtstartare som finns markerad på ett kartstöd som SOS-A har tillgång till. Mellan februari och augusti 2014 registrerades 3009 st misstänkta hjärtstopp och i 6.6% (200) av fallen fanns det en hjärtstartare inom 100 meter från den drabbade. I 24% (47) av dessa 200 fall var inringaren inte ensam på platsen, utan en annan person skulle ha kunnat hämta hjärtstartaren om instruktioner givits av larmoperatören. Resultaten visade dock att i endast två av 47 fall använde sig larmcentralen av hänvisning till närmaste hjärtstartare.

Resultaten presenterades även som en poster vid kongressen EMS2016 i Köpenhamn i slutet av maj.